
Tamarayt taɣelnawt n RCD tessuddes taɣimit-is n yal ass n lǧemɛa 6 dujember 2024 deg tesɣimt taɣelnawt n ukabar deg Lezzayer Tamaneɣt. Yerra deg wahil-nnes askasi n liḥala tasertant tamatut, aqeddic n ussemres n ukabar am wakken ay d-yella uqeddic n leqdicat inagduden n Ugraw-a. Deg uḍfar n tdinamit n ussemres (structuration organique), tamarayt taɣelnawt tessekles tiwwura n yimḍebbren n ukabar akken ad tɛiwen yerna ad teḍfer tisemras tidiganin d temnaḍanin deg tḥemliwin n ussemres n yiɛeggalen d uɛawed n ussemres. Yettqabal aṭas n yiɛeggalen imaynuten n yiɣermanen i d-ikecmen ɣer ukabar. Deg yiwen n yidis-a n ussemres, tikkelt-a, deg tmeɣra, tamarayt taɣelnawt tessers-d tura tamuɣli-nnes ɣef ussebded akken ad tessiweḍ ɣer tuffɣa n uselway, Atmane Mazouz, ɣer Paris ay d-yettwawehhan ass n 21 Dujembeṛ. Ilmend n leqdic-nneɣ azayez aneggaru, agzul n leqdic n wass-nni ɣef usegmi aɣelnaw, i d-yellan ass n 30 unbir, iqeddem-it-id Atmane Bensid, amaray aɣelnaw i d-yelhan s usegmi. RCD tettqadar timliliyin (convergences) akken ad tesbeɛdeḍ aɣerbaz seg tɣawsiwin n tdukliwin (idéologies) i lfayda n yiwet n tmussni (rationnalité) ara iɛawnen asileɣ n tɣara (qualité) ed lebni n tɣerma (citoyenneté). Akk lewṣayat n wass-a ttwassuffɣent-d deg yiẓeḍwan inmettiyen n Ugraw. Qbel tagnit tamatut ay yessewhamen deg kraḍ n yiswiren: asertan, adamsan ed tmetti, yerna qbel aṭas n wuguren ay d-yettmagaren tamurt, adabu ay yellan deg wemkan-nnes mazal-it yettḥarab ɣef tegnit n wass-a ed tɣawsiwin ay d-yettawin yisalan. Deg ubeddel aneggaru n unabaḍ n Tebboune, tmussniwin i d-yettwaɛuhden ffɣent-d, tikkelt nniḍen, d lebɣi; Tazɣent n tɣawsiwin n tɣawsiwin n tɣawsiwin n 7 Ctembeṛ tessemɣer lbaṭel deg tɣiwant n daxel yerna tessemɣer aɛezzi n udabu. Tban-d am wakken ur qqimen ara aṭas n medden ara t-id-iḍefren deg wayen ay d-yettbanen s waṭas amzun d taɣawsa n tmeɣra (adventure) ay yesɛan lxir yerna d tin ay yesɛan lxir i tmurt. Asaḍuf n tedrimt n 2025 ay d-yessuffeɣ Uselway n Uwanak, ay d-yessuffeɣ war ma yella-d uskasi n tidet, deg tgara, yettban-d d tamhelt n uḥezzeb s tɣawla. Nnig n lqella n tɣawsiwin, ur tesɛi ara abrid ed tmuɣli i lmend n usnerni n tdamsa-nneɣ ay yeqqimen tettkel aṭas ɣef yihidrokarburen ɣas akken llant akk tɣawsiwin n ddin n unabaḍ. Nnig lḥess ay d-yellan ɣef ussemɣer n tdamsa-nneɣ, ussiǧew ur nelli d ahidrokarbun la yettnaɣ akken ad d-yeffeɣ yerna afares n sselɛa d yiweẓla mazal-it yettkemmil yettkemmil ɣef tɣawsiwin tiberraniyin ay la yettnernin s tkemmilt n ussemɣer n ssuma n udinaṛ. Ttbut n waya, d akken aḥric anmetti yeḥbes yerna tagnit n twaculin tizzayriyin simmal tettnerni, asenqes n ssuma mazal-it ur yettwaḥkem ara, lexṣaṣ n kra n yifarisen ay yettwasqedcen s waṭas yettuɣal-d s tɣawla yernu tazmert n ussiɣer n yiɣermanen mazal-itt tettkemmil tettḍurru s tɣawla. Ɣer RCD, isleɣmuyen i lmend n uslelli n tmeẓla tadamsant, asselhu n tnemsal n tdamsa, asenqes n unagraw adriman d tbanka s tmagit n tidet i Tbanka n Lezzayer d yimenɣi mgal ugzum ur nelli d unṣib d allalen ay yessefken i uɛiwed n ufares, usnulfu n yimukan n uxeddim, aḍfar n tɣawsiwin n daxel d usnulfu n tɣawsiwin n tmerniwt i ussuffeɣ. Deg yiwen n yixef niḍen, adabu asertan deg tkebbanit-nnes n ussehres (répression) n lbaṭel ur yeḥbis la imesnallunen (acteurs) isertiyen, la ineɣmasen ed yimeɣnasen (activistes). Tura, imyura, imeskaren ed teẓrigin ttwaḥekmen fell-asen ad ttwaḥebsen armi ay ttwaḥettmen s lbaḍna ɣef ufares aseklan ed ussnan. Warra n yimenɣiyen i lmend n tukksa n Lezzayer seg yiḍ n ussehres (colonisation) d tmezwarut n yimenɣiyen n tugdut deg tmurt-nneɣ, RCD yettɛawad-d asuter n uslelli n wakk imeḥbas isertiyen d ṛṛay. Yettwali d akken ala askasi ilelli ay izemren ad yessejhed tadukli n weɣref-nneɣ ed umḥaddi ɣef Wegdud. Tazmert-a n uḥuddu n tudert tanagdudt ur telli kan d asebter n ufran n tmenḍawt (autorité), wanag d tin ay d-yesskanayen daɣen lbaṭel ed tugdi ay la yettḍurrun tisuda n Uwanak (ddula). Asenfar-a ay d-yellan seg melmi kan n tmeẓdit n Aksel, d aḍris n wemḥaddi ɣef weɣref ed wakal-nnes, deg Aurès, d ayen ay d-yellan d aɛetteb niḍen s wazal-nnes mgal yizmawen n umezruy-nneɣ ed tmagit-nneɣ. Ugar n waya, tadukli taɣelnawt tettwaḥettem yerna assemɣer n tlisa n daxel yettwasfeḍ s uxṣ̣ar ur nettbeddil n tmenḍawt ay d-yeḍḍemnen amgerrad, asnerni ed uḥraz n tmagit-nneɣ ed tgemmi-nneɣ tucrikt. Imḍebbren n tmurt ur zmiren ad ḥebsen tikli (réaction) akken ad sselḥun aɛetteb-a ay d-yellan ɣef umezruy-nneɣ ed tmagit-nneɣ.
Deg tesdawit-a, acḥal n dduṛt aya seg wasmi ay llan yinelmaden n tesnajya, n tesnajya d tmeẓdiyin n yisennan ttgen asunded (grève), yerna ssuturen-d akaten ara yesselhun aɣerbaz-nsen d lemɛawna yelhan i wid ay d-yeffɣen seg tesdawit.
Anabaḍ (lḥukuma), imi ur yezmir ad d-yefk tifrat i wuguren-nsen, yettɛedday ɣef yemrigen-nnes ay t-iḥemmel aṭas: d aḥezzeb, d aḥeqrani ed ussehres (répression). RCD tettwali dakken, nnig n uɛawed n ussefrek n yidiplumaten, yessefk ad yili uɛawed n ssuma n tgermanin d tgermanin uqbel tmenḍawt d ayen ara d-yilin s tɣawla i lmend n usfeḍ n yinelmaden d twaculin-nsen.
Deg weswir agraɣlan, ttkemmilen yiɣeblan gar yicriken-nneɣ imaynuten d wid iqburen ; anabaḍ (lḥukuma) ay d-yesfaydin seg daxel yettnaɣ akken ad yesɛu tasertit n beṛṛa ara d-yesbedden abrid yerna ad d-yesbedd lfaydat-nneɣ tistratijiyin.
Ad nɛiwen ssebbat tiɣelnawin, asaḍuf agraɣlan, azref n yiɣerfan i tmenḍawt d afran agmaḍan, i d-yettwajerrden seg tmetti n tegrawla-nneɣ n tmeɣra. Tiɣbula (répressions) ay d-yellan deg tegnit tagraɣlant ed tɣawsiwin ay d-yettawin ɣef temnaḍt-nneɣ ssuturent-aɣ-d ugar n lemɛawna ed ccṛeɛ.
Sdat n tɣawsiwin n tɣawsiwin ay aɣ-yesḥassfen ed lḥeṛs n uḍman n usnerni-nneɣ, tazmert ijehden n lqanun aɣerfan ad d-tessiwel timliliyin timatutin ɣef usseddu n tsertit-nneɣ taberranit akken ad d-tesbedd ama d ifranen-nneɣ istratijiyen, ama d ussiweḍ ɣer wemsefham (consensus) igejdanen n wid yeddren . yiɣallen n tmurt.
Lezzayer tamanaɣt, ass n ssebt, 7 dujember 2024
Tamarayt Taɣelnawt n RCD
☆Aḍris yettwasuqlen

RCD Algérie
Le RCD tire ses fondements des luttes du peuple algérien pour sa liberté et du combat des générations post indépendance pour le progrès, la justice et la démocratie. Il est la confluence de l’action et des idéaux de la révolution algérienne formalisée dans la plateforme du congrès de la Soummam et des aspirations à l’universalité et la souveraineté de notre peuple.
Fondé en 1989 par des militants qui ont porté la contestation des fondements identitaires imposés à la Nation, en particuliers la négation de la langue Amazigh et sa dimension historique et culturelle, des défenseurs des droits de l’homme et des syndicalistes, le RCD aspire et milite pour une société de liberté, d’égalité en droits entre tous les citoyens et de solidarité. Le RCD se positionne sur l’échiquier de la sociale démocratie.
C’est de cette histoire que découle nos convictions que ce projet de société se cristallise dans une République symbolisée par un Etat qui :
Protège la liberté de conscience et proscrit l’utilisation de la religion dans la compétition politique, c'est-à-dire la laïcité de l’Etat ;
Garanti les libertés individuelles et collectives, les droits de l’homme et l’égalité entre les citoyens indépendamment de leur langue maternelle ou de leur sexe ;
Promeut toutes les composantes de l’identité algérienne et érige la langue amazigh en tant que langue officielle aux côtés de la langue arabe ;
Consacre la région comme pôle de développement et de régulation et espace d’expression de la démocratie locale ;
Libère l’initiative privée pour l’innovation et le progrès ;
Donne une réalité à l’égalité des chances et la protection sociale par une politique juste de redistribution des ressources et des richesses ;
Organise l’alternance au pouvoir par des élections à tous les niveaux sous la responsabilité d’un organe permanent et indépendant du pouvoir exécutif.
Dans un monde globalisé dans son fonctionnement économique et face aux menaces stratégiques qu’il risque de subir dont l’éventualité d’une crise écologique, le RCD milite pour l’instauration de la paix, l’intégration dans l’espace nord-africain et un modèle de développement durable.